Jag jobbade så gott jag kunde fast jag började känna mig nära bristningsgränsen. Det hade blivit väldigt lite sömn och jag fick inte i mig mycket mat. Mest kaffe för att hålla mig vaken, eller vin för att inte hålla mig vaken.. Maten jag tvingade i mig vände sig i magen och kom ut lika fort. Jag tvingade i mig en smörgås och bytte om och gick ut med Calle innan jag åkte till La Isla. Tänk så många gånger jag varit där med Richard och även själv? Då hade jag rusat därifrån när kursen varit slut för att folk inte skulle tro att jag saknade vänner om jag var där själv. Tänk så fel jag kunde ha. Tänk om jag stannat då?

Jag gick upp till högsta nivån på kursen som min favoritinstruktör höll och i slutet ser jag att mamma och Rolf kommit. De har ställt sig vid baren och beställt varsin öl.

-hej Anna! Hur mår du?! Säger mamma och kramar om mig.

– Jag kämpar på. Jag dansar för att överleva. Som mormor sa minns du väl?

.- Jaa. Mormor…. hon fick också kämpa. Men hon överlevde och hon ville alltid att vi skulle ut och dansa! Sa hon och fick något ledsamt i blicken. Jag visste inte vad skulle säga och plötsligt ropade de från scenen att det var ”animation”

– Kom Mamma! Det är som följa John ungefär. Då får alla vara med! Och vi hörde min favoritinstruktör dra igång med musiken.

-Okej, vi börjar med lite Merengue… höger vänster höger! Och snuuurrr.! Mamma kom igång riktigt ordentligt till de latinska rytmerna och följde med riktigt bra. Jag såg vart jag fått min förmåga ifrån. När det till slut var över gick vi tillbaka till baren och jag såg Rafael jag mött sist, komma fram till mig. Jag presenterade honom för min mamma och Rolf.

-Det här är en dans kompis till mig; Rafael.

-Trevligt att träffas! Säger mamma och tittar lite granskande på mig.

-Vill du dansa? säger jag till Rafael och låtsas oberörd

Vi dansar och jag njuter av hur han för mig. Han är mycket duktigare än mig och har dansen i hela kroppen med perfekt tajming till musiken. Jag kan känna att det finns ett intresse utöver att bara dansa. Det blir en ny dans för mig, en bachata som är långsammare och väldigt sensuell.. Jag lyckas följa bra för att han för så skickligt. Vi tackade för danserna och jag såg honom djupt i de intensiva bruna ögonen. Han utstrålade en väldig manlighet trots att han inte var mycket längre än mig.

-Vem är det? Frågar mamma och jag hinner inte svara innan en annan vän kommer fram och bjuder upp. Jag presenterar dem och sedan kommer nästa..

– Jag ser att du känner många här, sa hon. Det är bra att du kommer ut och dansar,, men ta det försiktigt. Du behöver vila också. Kom med hem till oss i Rolfs hus. Du kan sova i dubbelsängen så sover vi i soffan.

-Jag tror inte det. Jag har Calle också.

-Jo, kom nu! Vi hämtar Calle. Det finns vin och mat säger hon och jag låter mig övertalas. Vi går ut på gatan och möter Rafael utanför dörren.

-Du kan följa med hem till oss om du vill? På ett glas vin? Säger mamma och jag tittar undrande på henne och skäms lite för att hon bjuder hem honom utan att kolla med mig först.

– Nej, det är nog bäst att jag åker hem säger han förvirrat när han ser min blick.

– Mamma, jag är väldigt trött och behöver sova, säger jag med eftertryck.

-Jag behöver också åka hem , säger Rafael och vi tar en taxi och hämtar Calle som får åka där bak. Huset är gammalt men välskött och Rolf visar den nya muren han murat och den fina grillen. Mamma myser och tittar stolt på mig. Hon har hjälpt till och målat och fixat och tycker om att påta lite med hus och trädgård precis som jag. Det går inte särskilt fort, men hon är väldigt noggrann. Snart hörs hög musik från vardagsrummet. Mamma häller upp ett glas vin till mig och vi går husesyn.

– Jag måste sova nu,, det är långt efter midnatt. Jag är helt slut, säger jag när hon vill att vi ska sitta i soffan.

– Gonatt Anna! Sov gott! säger mamma och pussar mig på kinderna.

Jag sover knappt på hela natten. Trots mycket vin, öronproppar, ögonmask och sömntabletter. Mamma och Rolf spelar hög musik där nere. Jag ber dem sänka när jag efter en timme inte somnat och de sänker en aning.